Med trasiga kläder vandrar en man längs gatorna. En stank följer med mannen. Han har inte duschat på en vecka och spriten har funnits i kroppen månader i sträck, ja kanske år. Folk tittar snett, spottar och skakar på huvudet. Två år tillbaka, mannen kommer hem från jobbet tidigt. Barnen är fortfarande i skolan, frun har tydligen tagit ledigt eller gått hem tidigare. Bilen står på uppfarten. Väl inne inser mannen bakgrunden till frugans tidiga hemgång. Skilsmässa, vårdnadstvist, barskrapad, på botten, spriten. Spriten. Två år har gått och skilsmässan är över, barnen borta, frun lever med honom. Kvar är endast spriten. Kunde det ha varit du? Kunde det ha varit jag? Felval, sorg, fel vänner - svikare?
Herrens vägar är outgrundliga....om man tror på den gubben det vill säga.
Tar en avstickare till gatuköket i hörnet. En mosbricka och en
cola. Nyss nämnda man vinglar förbi och sluddrar något
oförståeligt. Vi byter blickar, så nära - men ändå så otroligt
långt ifrån varandra. Ändå andas blicken förståelse och
insikt. Mannens blick säger "ta chansen medan du fortfarande
har möjligheten". "Jag ska, don't worry", svarar jag med
blicken fäst i mannens ögon. Vi brister ut i gemensam sång:
Here is a little song I wrote
You might want to sing it note for note
Don't worry be happy
In every life we have some trouble
When you worry you make it double
Don't worry, be happy......
"Ain't got no place to lay your head
Somebody came and took your bed
Don't worry, be happy
The land lord say your rent is late
He may have to litigate
Don't worry, be happy
Lood at me I am happy
Don't worry, be happy
Here I give you my phone number
When you worry call me
I make you happy
Don't worry, be happy
Ain't got no cash, ain't got no style
Ain't got not girl to make you smile
But don't worry be happy
Cause when you worry
Your face will frown
And that will bring everybody down
So don't worry, be happy (now).....
There is this little song I wrote
I hope you learn it note for note
Like good little children
Don't worry, be happy
Listen to what I say
In your life expect some trouble
But when you worry
You make it double
Don't worry, be happy......
Don't worry don't do it, be happy
Put a smile on your face
Don't bring everybody down like this
Don't worry, it will soon past
Whatever it is
Don't worry, be happy"
Vi går åt varsitt håll jag och mannen, men
först räcker jag min mosbricka och ser ett leende mittemot. Det är
inte bara munnen som ler, ögonen skiner upp och det leder till en
annan insikt; "Mitt golv är någon annans tak", som Ferlin
en gång uttryckte det:
Man dansar
däruppe - klarvaket
är huset fast klockan är tolv.
Då slår det mej plötsligt att taket,
mitt tak är någon annans golv.
Att vandra gatorna ner, om inte fysiskt så i alla fall psykiskt, kan ge de klaraste insikterna. Då vi minst anar det knackar det på axeln och meddelandet skickas för att mottagas av den uppmärksamme. Jag fick ett samtal från en mycket god vän idag, nu tar han steget och lämnar det gamla bakom sig. Hoppas synen är tillräckligt klar för att mottaga allt det vackra som väntar. Torka tårarna och var stark.
Står på kanten och balanserar. Det är nära nu, bara sekunder - snart faller jag fritt. Tvekan finns där, rädslan tränger på. Vetskapen om att linan kommer att ta emot mitt fall räcker inte för att tränga undan alla "tänk om". När jag har hoppat och allt är klart, då kommer jag skratta åt mina tankar som föregick hoppet. Varför hoppade jag inte bara direkt?
